Denna väntan
Här går jag som äggsjuk höna och väntar, väntar på att mensen ska komma. För jag vet ju att den kommer att göra det, frågan är bara varför kroppen straffar mig genom att skjuta på den. Känner smygande mensvärk och springer på toaletten stup i kvarten, men inget, inte ens lite mörkare flytningar.
Känner mig nästan lite störd när jag sitter där och analyserar. Samtidigt som jag gör allt vad jag kan för att trycka ner det lilla hopp som börjar spira, allt för att inte falla sönder helt när den nu behagar att dyka upp.
Ska nu leda bort tankarna på detta genom att göra den sista julshoppingen för att sedan julmysa med mannen och packa in alla paket som kommer att se så fina ut under granen.
Julen är nog en av mina favorithögtider. Tycker det är så mycsigt med alla ljus, granen och all gemenskap med familjen och fina vänner.
Hur har ni det i julstressen?
Kommentarer
Postat av: Sofie
Det låter som om jag skulle kunna skrivit denna blogg, men du ligger ju lite före mig i utredningen :) Samma tankar och funderingar i princip. Varför fick din kille lämna två prov? Här behövde dem bara ett. Jag hade ju också fri passage i höger, vänster vet jag ju inte för den hittade han inte alls...
Den där väntan på mens är fruktansvärd... Jag vet hur jag ett tag satt och knep ihop hela dagen, som om att jag kniper hårt nog så kan inte mensen komma ut och då är jag kanske gravid istället.. Löjligt, men ja, vad gör man inte :)
Svar:
Mot ett liv
Trackback
