10+5
Snart har vi gått över i vecka 12, tycker att den här veckan har gått fort då de andra veckorna bara har segat sig fram. Mina symptom är fortfarande som bortblåsta (förutom humöret). Nu är jag inte ens lika trött längre, det är i och för sig lite skönt att inte känna att jag kommer att somna stående på jobbet, men samtidigt finns det en liten röst längst bak i huvudet som säger att det inte är bra att alla symptom försvunnit helt.
Jag gör allt vad jag kan för att trycka ner den lilla rösten för jag vill njuta, njuta av min graviditet och att symptomen faktiskt lugnat sig. Jag vill kunna njuta av att illamåendet och den extrema tröttheten är borta. Jag vill så innerligt tro att allt är bra med knodden och att den växer och har det bra, jag vill inte se detta som något negativt. Även om det skulle vara negativt så vill jag i alla fall har kunnat njuta av den här tiden och att jag faktiskt nu är gravid. Jag ska och mår bra, och då tror jag knodden gör det med.
Om två veckor är det dags för KUB-UL så då får vi ju helt enkelt svaret på hur allt ser ut. Jag längtar så mycket tills dess, att få se det lilla livet, men samtidigt är jag rädd för att jag inte garanterat vet att det är bra. Varför ska allt i den här karusellen vara ytterligheter?
Kommentarer
Svar:
Det är faktiskt snart under 200 dagar kvar, det känns helt konstigt och underbart på samma gång :) Snart dags att börja bygga bo här hemma :)Kram
K
Mot ett liv
Svar:
Vad skönt att höra att jag inte är ensam. Känns lite lugnare då :)Kram
K
Mot ett liv
Svar:
Vi ska göra KUB för att vi vill se hur det står till med bebisen, och inte för att som många tror kunna ta bort den om något visar sig, utan i så fall vara mer förberedd på vad som ska komma till oss. Vi känner att vi vill veta så mycket som möjligt för att slippa eventuella obehagliga överraskningar. Vi är ju mest intresserade av de ovanliga avvikelserna som gör att bebisen inte kommer att få varken ett långvarigt eller värdigt liv, om det ens överlever förlossningen.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att ha bestämt i förväg hur man ska hantera provresultaten och ha satt upp planer för alla olika scenarion. Vi är sådana personer som hellre vill veta och inte leva i ovissheten. Men jag tycker det är väldigt smart att göra som du om man nu vill se bebisen tidigare, gör ett vanligt UL istället för KUB om man inte tänkt igenom det noga.
Kram
K
Mot ett liv
Svar:
Men en sannolikhet visar mycket den med. Om de visar sig vara 1:200 på de dödliga trisomierna så kommer vi sannolikt att göra fp, men för trisomi 21 måste det lägre, typ 1:20. Va jag läst och lärt mig om genetiska avvikelser så kan man inte se de fysiska attributen vid ett ultraljud som ex RUL.
Jag menade inte alls att ni inte tänkt igenom det, såg att det kunde tolkas så vilket inte var meningen. Det jag menade var att man inte ska göra kub utan att tänka igenom det först.
Mot ett liv
Svar:
Precis, det viktiga är att man tänker :) sen är det ju upp till var och en vad som känns rätt.Kram
K
Mot ett liv
Trackback
