Första kontakten med förlossningen

I fredags kväll hade jag min första kontakt med förlossningen. Inte för att jag kände att bebisen skulle komma utan för att jag hade en fruktansvärd smärta i högra delen av magen, som dessutom blev 100 gånger värre när jag försökte kissa. Jag har aldrig haft urinvägsinfektion så jag vet inte hur det känns, men det jag vet är att en uvi inte är bra för bebisen.

För att få veta var jag skulle söka mig ringde jag först sjukvårdsrådgivningen. Fick först preparera mig i säkert 15 min, då jag lider av kraftig telefonskräck eller nått sånt.
Sköterskan jag fick prata med tyckte det lät som väldigt konstiga smärtor, och att det bara kom på en sida var ännu konstigare. Hon hänvisade mig till att ringa förlossningen så att jag fick prata med en barnmorska. Då förlossningen och kvinnokliniken jag tillhör har stängt i sommar på grund av personalbrist (helt sjukt måste jag säga), så fick jag nummret till grannstadens avdelning.

Fick prata med en jättegullig barnmorskan som sa att jag gärna fick komma in om jag var orolig men hon tyckte att jag skulle avvakta. Jag kände ju knodden hela tiden så jag var inte så orolig för henne. Troligtvis är det något ligament eller nerv som kommit/kommer i kläm nu när magen växer så att det knakar.

Jag åkte aldrig in, även fast det onda kommer tillbaka med jämna mellanrum, ska till barnmorskan i morgon så jag kan ta det med henne istället.

Hoppas att jag slipper ringa dit igen innan det är dags för bebisen att komma ut.

Kommentarer
Postat av: Langtarefterbarn

Skönt att du känt bebisen hela tiden även om du har ont. Hoppas att du får några bra svar hos BM i morgon.

Svar: Att känna bebisen var det som gjorde att jag inte flippade ut helt. Troligtvis var det bara "vanlig växtvärk", det har börjat gå över nu så det är lite skönt. Men man blir lite rädd när det kommer något så plötsligt som man inte känt något av alls innan.Kram
K
Mot ett liv

2013-08-11 @ 20:24:04
URL: http://langtarefterbarn.wordpress.com
Postat av: Mary

Det är en skärrande och jobbigt upplevelse att behöva kontaka förlossningen i så tidigt skede. Så kände jag med där i mitten på juli. Vi åkte ju in, och jag kan knappt i efterhand förstå att vi faktiskt var inne på en förlosssningsavdelning. Det var för övrigt helt knäppt tyst där inne. Hade väntat mig att höra lite stånk och skrik från födande kvinnor.

Hoppas för oss båda att det inte blir dags för ny kontakt förrän vi närmar oss vecka 40 :-)
Kram!

Svar: Ja det är det verkligen, ville på ett sätt skjuta upp det så mycket som möjligt men man måste ju. Vi slapp ju åka in, men kan tänka mig att det inte kan ha känts så kul.
Tycker också att vi båda kan låta bli att besöka dom igen innan bebisarna är färdigbakade :)
Kram
K
Mot ett liv

2013-08-12 @ 13:20:06
URL: http://saintmaryslog.wordpress.com
Postat av: AJ

Den smärtan som du pratar om fick jag också en morgon. Kunde varken gå eller sitta det gjorde fruktansvärt ont, jag ringde till sjukvårdsupplysningen och då kunde hon höra hur ont jag hade ( jag skrek av smärta) så hon skicka en ambulans. Väl på KK skulle jag få göra ett urinprov men av smärtan kunde jag inte, läkaren sa att det kunde vara växtvärk och allt såg bra ut med lillen när han gjorde UL. Men det är som du skriver det är väldigt obehagligt när man får såna attacker.

Svar: Nej det är lite läskigt. Det verkar som att du hade ännu värre smärta :-(. Det går ju att stå ut när man vet att det inte är något farligt, men man blir ju lätt så orolig för bebisen. Kram
K
Mot ett liv

2013-08-13 @ 08:19:25
URL: http://pvgendit.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0