RD 1
Ja, idag är det ruvardag ett eller faktiskt ett och en halv. Nu ska det lilla embryot förhoppningsvis bestå av 8 celler och trivas som fisken i vattnet. Jag har varit på jobb och jobbat som vanligt. Har till och med vissa stunder glömt bort att jag ruvar. Det känns bara som om man väntar på nästa steg, förutom att en saftig summan drogs från kontot igår.
Min kollega som vet om hela historien ritade ett stort rosa kryss i almanackan då han är stensäker på att detta kommer att gå vägen, när jag själv ibland tvivlar lite. De gångerna jag kommit på att knodden faktiskt är där har jag sagt åt den på skarpen att stanna.
Har mått rätt bra fysiskt idag, lite ömmande i livmodern bara. Håller också stenkoll på symptom på överstimulering, är jag svullen eller blir jag andfådd när jag går i trappor, man kan verkligen analysera sönder saker.
Tycker dock att vagitorierna inte är så kul (ursäkta beskrivningen). Men det är ju inte speciellt mysigt när en del bestämmer sig för att rinna ut i form av någon märklig massa. Men det är ju nästan ett I-landsproblem ;)
Ikväll har pappa med sambo varit här och vi har spelat kort, ätit gott och druckit vin (alkoholfritt till mig och körande pappa). Han önskade oss lycka till med det lilla embryot <3
Kommentarer
Postat av: Linda
Håller med dig till fullo ang vagitorierna! Hua,det var ingen rolig historia,det rinner ju ut i tid och otid. Blä! Men vad gör man inte för att hjälpa till att allt detta ska gå vägen. :-) Ruva på och må bra nu! :-) Kram
Svar:
Mot ett liv
Postat av: Mary
Vagitorierna ja, vet inte om du kör Lutinus eller Crinone, men oavsett så är det inte roligt. Det tycker ingen haha!
Svar:
Mot ett liv
Trackback
