Mot ett liv - Strävan efter en liten

I morse var det dags för oss att göra vårt KUB-test. Bilen gick hemifrån mot Malmö 07.20 för att ha god tid på oss att hitta parkering då kliniken ligger mitt inne i stan. 

Hitta en parkering gick förvånandsvärt enkelt så vi var framme i god tid. Det var en jättefin liten klinik med två undersökningsrum. Efter att vi anmält oss i receptionen så fick vi höra att garnmorskan som skulle ha hand om oss blivit sen då hon fastnat i trafiken. Men det gjorde inget och det blev bara 10 min försenat. 

 

När vi fick komma in var vi båda ganska så nervösa, jag hade ju målat upp alla möjliga missbildningar i mitt huvud som bebisen kunde ha. När vi väl fick se den lilla knodden med det fina hjärtat som slog så smälte mitt hjärta och en total lycka spred sig genom kroppen. Det var den finaste lilla skapelse jag någonsin sett. Men det var en trött knodd vi har, den ville mest sova och inte alls snurra runt och visa upp sig, när barnmorskan buffade på den så viftade den bara på huvudet och händerna för att sedan gosa ner sig igen. Efter att jag gett den en riktig shake så vände den lite på sig men ville helst vara i fred och sova. Två små sparkande fötter fick vi också se.

 

Barnmorskan tog måtten i nacken och det var helt normalt. Hon visade oss också hjärnan, magsäcken och den lilla urinblåsan. Knodden hade utvecklats och växt precis som den skulle, det var också en sak jag var orolig över eftersom att jag är vegetarian men den verkade inte alls må dåligt av det.

 

Då jag inte varit och lämnat blodprovet veckan innan tog hon det nu så vi får vänta en vecka innan vi får veta resultatet, men jag är inte orolig. 

Nu kan jag nog vara lugn i några veckor innan jag hittar något nytt att oroa mig över, men det är ju inte så långt till RUL.

 

Liten idolbild